Himlen kan vänta..

Har precis avslutat dom första två avsnitten av svt:s dokumentärseri "Himlen kan vänta". Om ni aldrig har sett dom så gå in på www.svt.se så hittar ni reprisen där.

Himlen kan vänta handlar om 5 personer som har en dödlig sjukdom. Hur dom lär sig att leva, hur man lär sig kämpa och under tiden lever med insikten att jag en dag kommer att dö, att jag inte kommer få se mina barnväxa upp m.m.

Det är 5 otroligt starka personer enligt mig. 5 personer som har kämpar andan vad som än händer. Dom vet att dom måste resa sig efter en mottgång hos läkaren o.s.v.

Himlen kan vänta har fått mig att tänka på hur jag agerar. Lever jag det livet jag verkligen skulle vilja leva och tar jag tillvara på varje dag som den vore min sista? Alla har sina svacker även dom som är sjuka, men alla dessa 5 personer forsätter kämpa.

Det jag just ni sitter och funderar på är: Om jag skulle dö imorgon, vad är det jag kommer att bli ihågkommen för? Vad vill jag bli ihåg kommen för? Behandlar jag människor som jag själv skulle bli behandlad?
Framför allt så känner jag att det är viktigt att ta vara på det man har. Du kan hålla något hårt, men helt plötsligt lossnar greppet. Du kan förlora någon redan imorgon...