Nu har jag tänkt ordentligt...

Äntligen är jag hemma. Tiden i stallet flög som vanligt bara förbi. Det är helt sjukt vad man kan tillbringa tid där utan att veta om det. Mr C skötte sig alldeles utmärkt idag när vi promenerade, trots andra bråkiga hästar så var han snäll som ett lamm!

När jag stod och mockade idag så kom jag och tänkta på att man hela tiden bara strävar efter mer och mer. För att vara klar och tydlig med vad jag menar så är det att man kämpar enormt länge för att få en sak kanske, men direkt när man har fått saken så kommer man på en ny sak att kämpa för. Man hinner aldrig stanna upp och njuta av den sak man redan har fått, utan det är bara strävan efter att få mer och mer hela tiden. Jag har insett att jag nog är sådan själv, jag tror inte det är någon som inte är det. Men hädanefter så ska jag stanna upp, tänka till och inse att man måste vara glad för det man har. Livet kan alltid se mkt värre ut än vad det gör just nu och det får man aldrig glömma! Men med detta sagt så menar jag inte att man ska fortsätta kämpa. Att kämpa för något kan vara drivkraften för att kunna motivera sig och det är det även för mig.
Men människor glöm inte bort att njut av det underbara liv ni har!